Jag tror att ett samhälle behöver seriösa journalister. Idag finns en läsvärd artikel i GP om våldet som drabbar de ryska journalisterna och  de undermåliga mordundersökningar som gjorts när ryska journalister har blivit mördade. Mordet på Anna Politkovskaja ser nu ut att hamna i högen med de andra ouppklarade journalistmorden i Ryssland.


Här följer några citat från artikeln:

"Många av mina kollegor misströstade redan från början om att mordet på Anna skulle följas av en objektiv utredning och en rättvis dom. Vi visste att av de drygt fyrtio politiska mord på journalister som begåtts alltsedan 1993 var det inte ett enda som klarats upp. [...] Vladimir Putin, den förre presidenten, gav med anledning av mordet på Anna Politkovskaja uttryck för en åsikt som delas av alla ryska tjänstemän, nämligen att journalisterna utgör ett skadligt inslag i det ryska samhället - de stör byråkratin. [...] Redan nu är det få oberoende och oppositionella journalister som känner sig säkra - många säger att tiderna nu är sådana att man vilken minut som helst kan förvänta sig att bli träffad av en lejd mördares kula." (Oleg Panfilov, Göteborgs-Posten, 090225)

Det är gott att få träffa vänner och att få träffa nya vänner. Det är gott att få skratta tills man gråter och att få skratta åt sig själv. Ibland är livet lite suddigt och man ser inte klart, tur att man har vänner med glasögon. Osammanhängande? Ja, varför inte?!

Göteborg var riktigt kallt idag men vad gjorde det när solen sken.

Vy över Götaplatsen innefrån Konstmuseets hall (Hasselblad Center ligger i samma lokal)


Igår var Göteborg vått, grått och rått, precis som alltid såhär års, och jag nästan tyckte om det. Jag traskade runt i duggregnet (efter att slasket töat bort var det inte lika besvärligt att prommenera) och njöt av staden.  Att skriva att jag njöt av fart, fläkt och folk vore felaktigt eftersom gårdagens Göteborg var lugnt och stilla.


Utställningen på Hasselblad Center var bra. En kvart, tjugo minuter tog det för mig att spana in bilderna. 40 kroner var, och är, det blygsamma priset för en årsbiljett som även gäller på Rhöska, Naturhistoriska, Sjöfartsmuseet, Göteborgs konstmuseum och Göteborgs stadsmuseum.

Jag brukar läsa om utställningar som jag tänker att jag ska gå på men sedan glömmer jag bort dem så fort jag viker ihop tidningen. Idag har jag läst om en utställning i GP: det pågår just nu en fotoutställning av Dryden Goodwins bilder på Hasselblad Center i Göteborg. Det är väl lika bra att jag använder mina apostlahästar och går dit.

Idag passerade jag än en gång änderna nere på byn. Vattnet var lugnt. De, änderna, simmade fridfullt (det såg så ut). Då, just då när jag såg hur anden längst fram klöv vattenytan, då fick jag en stark längtan efter sommaren. Tänk att en varm sommardag eller en sval sommardag, vilket är betydligt vanligare på dessa bredgrader, få ta ett dopp i det blå. Tänk att få simma i en lugn sjö en junikväll eller att få kasta sig ut i havets vågor en stekhet julidag. Å, sommar var är du?

Nej nu är det vinter och jag har en tentamen i grammatik på fredag.

När solen skiner och himlen är blå, då känns livet lite lättare. Det är som om att man kan andas lite bättre. Det är som om att man vill le lite mer.